Katastrofen i Japan är onekligen en katastrof. Man kan jämföra med tsunamin 2004 och jordbävningen i Haiti – två fruktansvärda exempel som fortfarande lever starkt hos människor. Skillnaden den här gången är att det i Fukishima stod ett kärnkraftverk och den största nukleära olyckan sedan Tjernobyl är nu ett faktum. Vad är priset för energi?
Följderna utav en kärnkraftsolycka är oerhört stora och långa, med både omedelbar och sekundär inverkan på allt liv vi känner till. Forskarna är inte heller eniga kring hur man ska förhålla sig till kärnkraften. Som energikälla betraktat är den överlägsen, det är en fruktansvärd mängd energi som frigörs och en del hävdar att kärnkraften kommer att bli mänsklighetens räddning när olja, kol och torv inte längre räcker till. Andra hävdar att kärnkraft bara är ytterligare ett fossilt bränsle som kommer att ta slut och att den kommer att göra slut på oss människor under tiden den förbrukas.
På Vattenfalls hemsida om kärnkraft kan man läsa:
”Hälften av Sveriges el kommer från kärnkraft. Tillsammans med vattenkraften är kärnkraften vår största kraftkälla och står för basproduktionen i vårt svenska energisystem.
Vi driver sju av Sveriges tio kärnkraftreaktorer, tre i Forsmark och fyra i Ringhals. Från vår kärnkraft kommer ungefär en tredjedel av all el som används i landet, eller drygt 50 TWh årligen.
Kärnkraften är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion. Kärnkraft har låga produktionskostnader, hög säkerhet och är praktiskt taget fri från försurande och klimatpåverkande utsläpp.”
För Sverige som nation ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är kärnkraften alltså oerhört betydelsefull. Sverige innehar ungefär en tusendel av världens kända uran och kommer i en värld av kärnkraft att ha en god ställning. Trenden för kärnkraft de senaste 20 åren har varit utökning, nybyggnad och effektivisering (framförallt i sydostasien, exempelvis i Japan) och både Europa och USA bygger nya reaktorer (källa: Kärnkrafsinformation.se och Kärnkraft i världen). Det är alltså i högsta grad sannolikt att även Sverige kommer att vilja satsa mer på kärnkraft inom en ganska snar framtid. Vad har vi för val?
Det finns faktiskt en del alternativ och här kan man verkligen prata om innovation. Forskare världen över jobbar med att ta fram nya lösningar för hur vi kan hantera energiförsörjningen framöver. De flesta forskare inom klimat, miljö, ekologi och biologi poängterar också vikten av att vi behöver gå från ett förbrukningssamhälle till att leva i balans med naturen. Ingen natur, inga resurser – så enkelt är det.
Energipolitiken i Sverige har hittills haft inriktningen att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi på sikt, utan att miljö, sysselsättning eller välfärd påverkas negativt. Vad är då förnyelsebar energi och vad händer i världen just nu? Sol, vind och vatten så klart, men senaste 10 åren har det kommit fram en del spännande alternativ. Exempelvis är det forskare som har lyckats utvinna väte ur fotosyntesen, och har därmed förvandlat en växt till en energikälla. Att odla alger och göra om dessa till en brännbar olja är en redan etablerad verksamhet och nano-tekniken har vi bara sett början av – friktionsfria fordon (båtar med hinna på skrovet sparar 30 % energi), material som alstrar energi genom rörelse (dina kläder kan ladda din mobil) och trådlös el.
Theo Härén håller föreläsningar om utveckling, kreativitet och innovation världen över och tar i sina föreläsningar upp en väldigt intressant liknelse. Han jämför utvecklingen för elektricitet med utvecklingen för telefoni. De första telefonerna kom på 1870-talet och de första 100 åren fanns det bara en lösning – en fast telefon med sladd. De senaste 30 åren har vi sett en oerhörd utveckling och de senaste 10 åren har de tekniska lösningarna tagit vändningar vi inte ens kunnat ana (jämför en bakelittelefon med en iPhone) och tillgängligheten har gått från en enda leverantör med monopol (staten) till att förmedlas av en mängd mindre företag, vilket i sin tur har gjort att användningsområdena har ökat enormt – sms, mail, surf, anteckning, kalender, GPS m.m.
Vad kommer då att hända med elektricitet och vår energiförsörjning?
Vi ser i stort sett samma tendenser: den tekniska utvecklingen har gått från två hål i väggen, batterier som har blivit laddningsbara och till dagens nanobatterier. Vi har bara sett början och det kommer att komma teknik inom el-och energiförsörjning som vi idag inte ens kan föreställa oss.
Samma sak med tillgängligheten: Från att ha varit något som tillhandahålls från en enda leverantör (staten) i två hål i väggen, förbundet med sladd hela vägen till kraftverket, så har det börjat komma flera aktörer. Vattenfall, Eon, Telge Energi m.fl. och det är bara i Sverige. Senaste stora trenden är att elen har börjat bli sladdlös (genom induktion, se länk ovan), något som förut varit helt otänkbart. Vad kommer att hända de kommande 10 åren?
Kärnkraften är alltså en del av lösningen lika mycket som det är en del av problemet. Tekniken i sig är det inget fel på och den behöver utvecklas så fort det bara går. Inställningen för hur och varför man utvinner energin däremot är något som borde ta in mer ifrån flera forskningsgrenar och en smula humanism hade nog inte skadat heller. Allt vi med säkerhet kan veta är att en nytänkande utveckling, eller innovation om man så vill, kommer att ha en central roll för hur vårt framtida samhälle kommer att se ut.
//
Markus Yngvesson